Inledning
Att djur har hälsofrämjande effekter har visat sig på många områden, bl.a. visade en
undersökning bland 40 individer på ett äldreboende på minskad grad av depression när de fick
besök av hundvalpar varje vecka. Frank (1984, refererad av Brodie & Biley 1998) skrev att ett djur
kan vara kompanjon, kompis, beundrare, leksak, tjänare, lagkamrat, slav, syndabock, förtrogen
eller försvarare.
Vidare har även husdjursägare visat sig ha lägre blodtryck och löpa mindre risk för
kardiovaskulära sjukdomar är de som inte äger husdjur och detta anser man beror på att husdjur
t.ex. leder till mer motion och i sin tur bättre fysisk hälsa. (Brodie & Biley 1999)
I en studie gjord i Japan studerade man människors stressnivå genom att mäta deras salivering,
blodtryck och puls efter att ha befunnit sig på ett zoo i fem timmar. Hur man spenderade dessa
timmar var helt valfritt och resultaten visade sedan en signifikant sänkning på mätta
stressvariabler. Återigen resulterar samvaro med djur på positiv stressreducering
(Manimalispapporten 2009).
Jag kommer att inleda med att beskriva hur djurassisterad terapi fick sitt genombrott för att
därefter berätta mer specifikt om forskningsfältet kring hästassisterad terapi.
Det skrivs ofta om att ett djur/en häst kan bidra till att skapa en ny, förhoppningsvis tryggare,
anknytning hos individer och så detta utgör en stor del av min uppsats som handlar just om flickor
på ett behandlingshem och deras relation till en häst kommer jag att beskriva vad
anknytningsteorin är, för att i resultat- och diskussionsdelen koppla teorin till mina resultat.
Därefter beskriver jag ett av de första behandlingshemmen i Sverige som använde sig av
hästassisterad terapi, för att sedan berätta om behandlingshemmet för min studie.